Colin har nu i två veckors tid legat något högt i blodsocker och vi har inte riktigt fått ner de värdena trots kolhydratsräkning till måltiderna. Han har också till vissa måltider varit väldigt insulinkänslig och fått känningar en timme efter lunchen trots minsta möjliga insulindos. Det har varit svårt för oss att dosera hans insulin och även svårt att coacha skolan i hur de ska göra. Så till luncherna i skolan fick han inte något insulin alls ett tag och höjde inte sitt blodsocker speciellt mycket trots det. Han har ändå legat på värden kring 8-10 och på nätterna har det också varit högt runt 12. Vi har höjt långtidsverkande insulinet successivt med en halv enhet per dag. Nu i helgen har han äntligen legat bra i sina värden. Vi har höjt långtidsverkande dosen från 1E på kvällen till 4E i stället och på dagen 2E till 4E. Är ändå nervös inför skolan idag. Rädd att han ska bli för låg. I skolan rör de sig mycket och det är aktiviteter under hela dagen. Svårt att veta hur han reagerar på insulinet då nu när han har mer långtidsverkande insulin. Önskar så att det ska få vara stabilt ett tag. Det är så mycket energi som går åt till att grubbla över höga och långa värden samt vad man ska göra för att få det stabilt.
Colin tog sin första insulinspruta helt själv i går till lunch. Han gjorde det så bra och lugnt. Han har sista veckorna velat hålla sitt magveck själv då vi gett honom spruta. Vi försöker stötta honom i hans egenvård och vet att det är viktigt att han får ta så stor del som möjligt. Det han tycker är jobbigast är när vi pratar om hans mat innan han ska äta. Han tycker det är jobbigt när vi gör det för ibland är han så hungrig och vill äta direkt. Förstår honom för vi tycker själva det är jobbigt att inte bara få ställa fram vilken mat som helt och låta han äta direkt. Det är ändå flera steg som måste göras innan. Blodsocker, beräkna kolhydrater, bestämma insulindos, ge insulin. Han är tapper vår kille som står ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar