Kolhydratsräkning

Redan dagen efter Colin fick sin diagnos förstod vi att kolhydrater kommer spegla vår tillvaro. Kolhydrater är det som höjer blodsockret, både snabbt och långsamt. Vi räknar alltså de kolhydrater som Colin ska äta eller dricka och sedan doserar vi insulin i rätt mängd till just dessa kolhydrater. Vi väger maten och lusläser innehållsförteckningar. På sjukhuset blev vi undervisade i hur vi räknar ut olika kvoter som sedan fungerar som en hjälp när vi ska dosera insulin. Frukosten kräver ofta mer insulin än vad de andra måltiderna gör. Så det krävs alltså mer insulin för att ta hand om frukostens kolhydrater. En del tror att det bästa är att utesluta kolhydrater helt från en diabetikers måltider men för ett barn är kolhydrater viktigt. De växer och ska äta den maten som de andra barnen äter.

Alltså, vi är inte bara tvungna att lära oss om diabetes, insulin samt blodsocker utan vi måste även lära oss en hel del om mat. Till vår hjälp har vi små broschyrer, papper och appar där alla kolhydrater i varje mat är uträknad. Dessa bläddrar vi ofta i. Ska vi tex äta spagetti så väger vi pastan som Colin vill äta, tittar hur mycket kolhydrater spagetti innehåller, räknar ut antal gram kolhydrater i Colins portion och sedan dividerar vi den men en speciell kvot. Denna kvot räknar vi ut varje morgon. I början så ändrade sig denna siffra från dag till dag. Nu de sista fem dagarna har så har siffran var samma.

Totala dygnsmängden insulin
Varje dag räkna vi ut Colins totala mängd insulindos (långverkande + direktverkande insulin). Tex om Colin har fått 3 E långtidsverkande på morgonen samt 4 E på kvällen + totalt 3 E direktverkande insulin fördelat under dagen så har han en total insulindos på 3+3+4 = 10. Alltså har Colin fått 10 E insulin under ett dygn.

Måltidskvoter
Från sjukhuset fick vi med oss tabeller i hur vi räknar ut Colins olika måltidskvoter samt korrigeringskvot om han skulle ligga för högt. Frukost räknas ut med 350 regeln, övriga måltider/mellanmål med 500 regeln. Korrigeringskvoten räknas med 100 regeln. Detta system hjälper oss att räkna ut hur mycket kolhydrater i gram 1 E insulin tar hand om. Så om Colin totala dygnsdos är 10 E ser uträkningen ut så här:

Frukost: 350/10=35 (1 E tar hand om 35 g kolhydrater)

Övriga måltider: 500/10=50 (1 E tar hand om 50 g kolhydrater)

Korrigering: 100/10=10 (1 E sänker blodsockret 10 mmol)

350 regeln
Colin ska äta frukost och vill ha en grov macka (15 g) + 1 glas mjölk (10 g). 15+10 blir 25. Alltså ska Colin äta 25 g kolhydrater. För att sedan få ut mängd insulin till dessa kolhydrater tar man antal g kolhydrater dividerat med hans frukostkvot: 25/35= 0,714. Colin ska alltså ha 0,7 E insulin till frukost. Nu kan vi inte ge 0,7 med hans penna, utan bara halva och hela enheter. Hans blodsocker innan måltiden avgör om vi ger 0,5 eller 1 E de gånger uträkningen ligger mellan två siffror.

500 regeln
Till lunch ska Colin äta mos, korv och ett glas mjölk. Vi vet att 2 dl mjölk innehåller 10 g kolhydrater och att 200 g mos innehåller 25 g kolhydrater. Det vi får göra då är att väga den mängd mos som Colin vill ha. Han vill ha 175 g mos. Då tar vi och räknar ut vad hur mycket kolhydrater 1 g mos innehåller (25/200=0,125). 1 g mos innehåller 0,125 g kolhydrater. Så moset på tallriken innehåller 175 x 0,125 = 21,875 g kolhydrater. Hela maten innehåller då 21,875 + 10 = 31,875 g kolhydrater. 31,875/50=0,6375. Colin får då 0,5 E insulin till den maten om blodsockret ligger bra.

Krångligt? Japp, vi vet men när man har räknat så här flera gånger per dag så blir det en vana. Vi kan nu se ungefär hur mycket kolhydrater maten innehåller utan att väga och räkna. Men vi räknar alltid ihop mängd kolhydrater för att få en sån bra dosering som möjligt.

Målet är att Colin ska ligga på 4-6 i blodsocker innan och under 8 några timmar efter måltid. Viktigt är även att man räknar med aktiviteter, träningar osv för att få ett så bra blodsocker som möjligt. Aktivitet gör insulinet känsligare och sockret i blodet tas upp bättre in till cellerna.

100 regeln
Om Colin ligger högt i blodsocker (>8 dagtid samt >10 nattetid) så måste han korrigeras med insulin. Om Colin kl 9 ligger på 14 mmol i blodsocker så måste han sänka sitt värde. 1 E sänker i detta fall honom 10 mmol. 14-10 = 4. Man kan även välja att ge honom 0,5 E och då sänker man honom 5 mmol i stället för 10 mmol. 14-5 = 9. Detta är inte lätt då man måste tänka på om det snart är mat eller vad han ska göra. Han kanske behöver någon frukt i samband med korrigeringen om han sänks ner till 4. Ska han då också utföra någon form av aktivitet så räcker det kanske med 0,5 E.

Nattetid ger vi också Colin insulin när han ligger högt. Då blir det ofta en orolig sömn för oss då vi inte riktigt kan slappna av. Vi tar blodsockerkontroller tätare. Colin däremot sover sig igenom blodsockerstick samt insulinstick.